Mobilstress: Inte utan min telefon

På Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, i ett organiserat kaos fullt av böcker och papper, tar Hugo Westerlund emot. Han är professor vid institutionen och forskar om stress ur ett livslångt perspektiv.

– Som forskare ser jag inte stress som något automatiskt dåligt, säger Hugo Westerlund och menar att stress handlar om att vi står inför nån typ av psykisk eller fysisk utmaning.

– Kroppen mobiliserar för detta, det är stressreaktionen. Det behöver vi. Men vi behöver också en dynamisk blandning av mobilisering och återhämtning.

Stressar du under en period och jobbar hårt för att sedan vila upp dig och därefter tar itu med en ny utmaning, så är det ett sunt liv.

 – Vad gäller mobilstress så finns det inte så mycket forskning kring det, säger han.

Mobilstress är ett ganska nytt fenomen och Hugo Westerlund vill dela upp mobilstressen i två olika begrepp.

– Det ena är mobiltelefonstress och det andra är smartphonestress. Det tror jag är två ganska olika saker.

Medan mobiltelefonstress var ett ganska stort problem på 90-talet, innan folk hade lärt sig att stänga av telefonen, så är det något som i hög grad har försvunnit eftersom folk har lärt sig att hantera det, menar han.

– Folk pratade om personliga saker på tunnelbana och bussar, man pratade högt i telefonen på restauranger och teaterföreställningar. Nu har man lärt sig att hantera det här eftersom det är ett fenomen som har funnits så länge.

Hugo Westerlund, professor på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, menar att det saknas normer för hur vi använder våra smarta telefoner.

Enligt Hugo Westerlund var det inte fenomenet mobiltelefonstress i sig som var skadligt och stressande, utan just att fenomenet var nytt och att folk inte hade skaffat sig normer och strategier för att hantera det.

Smartphones kan både öka och minska stressen

– Med smartphones blev det sedan möjligt att använda telefonen på ett nytt sätt, som kanske var teoretiskt möjligt med de gamla telefonerna men inte praktiskt tillämpligt. 

Smartphonerevolutionen drog igång på allvar för ungefär ett halvt årtionde sedan. Rätt använd innebär tekniken inte bara en risk för ökad stress, utan faktiskt också möjligheter för att kunna minska stressen.

– Du kan använda din tid smartare genom att göra något av dötid när du sitter i tunnelbanan eller väntar på en buss, vilket potentiellt skulle kunna vara ett sätt att minska stress.

Då fenomenet än så länge är ganska nytt så har vi dock inte riktigt lärt oss hur vi ska hantera möjligheten att kolla mejlen eller Facebook när vi vill och var vi än befinner oss, menar Hugo Westerlund.

– Förmodligen är det så att många människor nu upplever att eftersom de har mejlen i mobilen så måste de svara på den direkt. De måste kolla sin mejl även när de är på semester, i pausen på teaterföreställningen, och så vidare. Det kan göra att man aldrig riktigt kopplar av, att man inte får den avkoppling man behöver.

Mobilstress är ett väldigt nytt område och det inte finns så mycket forskning kring det ännu.

Viktigt att koppla av

Den forskning som gjorts när det gäller avkoppling visar att det framförallt finns två viktiga typer av avkoppling som kroppen behöver för att kunna varva ner från stress. Dels handlar det om att ta små mikropauser exempelvis på jobbet, så att du inte gör samma sak hela tiden. Det handlar också om att kroppen behöver en god nattsömn.

Mobilen som underhållningsmaskin är i många fall alldeles utmärkt att använda just för att ta de här små mikropauserna.

– Det skulle potentiellt kunna vara bra, göra så att du får din lilla avkoppling. Beroende på hur du är som människa så kanske det är så att det känns mer avkopplande att sitta på bussen och titta på en film eller lyssna på streamad musik via Spotify, än vad det är att stirra ut genom fönstret.

Samtidigt finns det också en hälsorisk i att begränsa sin fritid och avkoppling allt för mycket till sådant som finns i mobiltelefonen.

– Du kanske chattar och smsar med dina vänner istället för att träffa dem på riktigt, kollar på sport istället för att sporta själv eller tittar på film istället för att uppleva saker själv. 

Allt för mycket avkoppling genom mobiltelefonen kan alltså vara negativt på så vis att det leder till mindre fysisk aktivitet.

– Där är det ju en riskfaktor.

Mobiltjänster skapar beroende

En viktig del att reflektera över när det gäller osunt mobilanvändande är förutom själva stressaspekten också beroendeperspektivet, menar Hugo Westerlund.

– Facebook, andra sociala nätverk och olika mobilspel är ju i sig konstruerade för att skapa ett psykologiskt beroende, säger han och menar att till exempel Facebook har funktioner som belönar dig om du är inloggad ofta.

Det innebär status att ha många vänner och då måste du vara aktiv, du ska helst ha många likes på dina inlägg, och så vidare.

– Det där skapar ett psykologiskt beroende som gör att människor känner ett behov av att kolla av tjänsten och att vara aktiva.

Mobilen ger oss tillgång till allt vi vill och det gör enligt experterna att vi måste våga välja bort.

Detta är i sig inget unikt för mobiltelefoner, utan gäller i hög grad även för datorer. 

– Men smarta telefoner innebär en ny kanal för att de här beroendeskapande produkterna ska kunna nå ut till väldigt många.

Den främsta riskgruppen när det gäller beroende av sociala medier är ungdomar, tror Hugo Westerlund.

Det sociala trycket, att vara häftig och populär, kan vara svårt att stå emot. 

– Har du svårt att vara utan mobilen, svårt att stänga av den och känner något slags inre tvång över att  plocka upp den hela tiden så bör du nog fundera över vad du håller på med, säger han och menar att det måste finnas något slags ändamål med att använda telefonen.

– Det ska inte bara vara att man känner att man ständigt måste plocka upp telefonen ur fickan för att kolla om det har hänt något på Facebook.

Facebook kan bli heltidssysselsättning

Tomas Danielsson är beteendevetare, författare och föreläsare med lång erfarenhet av behandling och förebyggande av stress inom skilda yrkesområden.

Han menar att alla generationer drabbas av stressen och beroenderiskerna som den ökande tillgängligheten med smarta telefoner innebär, men att det är de födda efter 1970 fram till dagens ungdomar som drabbas allra hårdast.

– Facebook kan bli en heldygnssysselsättning för en människa och då måste man lära sig att sätta gränser. Det gäller att inte ta in vad andra gör och vad man själv har gjort, utan att man bara är. Det är det som är hemligheten.

Att kunna vara tillgänglig när som helst och var som helst ger en ökad kontrollkänsla, fast du till slut kanske inte har kontroll alls, menar han.

– Gläds åt att du kan vara tillgänglig, men lär dig att din kropp behöver återhämtningar. Får vi inte det så börjar vi till slut spänna kroppen utan att förstå det, med muskelbesvär, magbesvär, sömnbesvär och hjärtproblem.

”Stressdoktorn” Tomas Danielsson menar att den nya tekniken inom ett antal år kommer göra att vi får det lättare ur stressynpunkt.

Många som har problem med stress idag har det på grund av för stor tillgänglighet, menar han.

– Folk som kommer till min mottagning, de kan helt enkelt inte koppla av, och orsakerna har ofta med för stor tillgänglighet att göra.

Enligt Tomas Danielsson drabbas alla generationer av stress på grund av för stor tillgänglighet, men de som är lite äldre har inte ryckts med på riktigt samma sätt.

– De som är födda på 40-, 50- och 60-talen har ju så annorlunda livsmönster. Själv är jag född på 50-talet och jag tror att vår generation tycker det är jättehäftigt och fantastiskt att kunna vara så här tillgänglig, men att vi samtidigt vågar stänga av och sätta gränser.

Riskerna ska inte överdrivas

Både Hugo Westerlund och Tomas Danielsson är samtidigt noga med att påpeka att riskerna med mobilstress inte ska överdrivas. Får vi bara fram sunda normer kring hur vi ska hantera tekniken så kan den hjälpa oss att bli mindre stressade istället.

Tomas Danielsson vill se ytterligare ett steg i den gränslösa kommunikationen. När mobilen kan checka in oss och betala automatiskt på allt ifrån hotell till parkeringshus, utan att vi behöver anstränga oss, ger det också möjlighet till mindre stress.

– Det tar tid innan samhället anpassar sig till den nya teknologin, säger Hugo Westerlund.

– En del av det här tror jag att vi kanske bara får lida ut, och så får vi försöka hitta egna strategier och bidra till en sundare kultur så gott vi kan, men vi kan kanske inte förändra det över natten.

Mobilen ska vara ett verktyg som du har kontroll över och inte tvärtom så att mobilen kontrollerar dig, menar professor Hugo Westerlund i artikeln. 

Han tror att precis som när mobiltelefonerna först introducerades, så kommer många problem kring vårt användande av smarta telefoner att ha försvunnit inom fem till tio år.

– Men vi kan redan nu försöka ligga lite före utvecklingen istället för efter. Fundera över när du inte ska använda din smartphone. 

Rådet som Hugo Westerlund vill ge till dig som börjar känna att du håller på att tappa kontrollen över ditt telefonanvändande, är alltså att inte att helt sluta använda den. Fundera istället kring vid vilka tillfällen du inte bör plocka upp telefonen ur fickan för att kolla mejl eller Facebook, och se sedan till att faktiskt freda dessa tillfällen.

 – Man ska vara uppmärksam på varningssignaler, tänka igenom vad som är viktigt – att vara med sin partner eller att missa det senaste på Facebook? Men man ska heller inte överdriva farorna med mobiltelefoner, för då blir det en stress i sig, säger Hugo Westerlund.