HMD Global som licenstillverkar mobiltelefoner med varumärket Nokia försöker utmärka sig som ett mer hållbart alternativ. Argumenten har tidigare varit att genom att göra produkter som håller hög kvalitet och som får systemuppdateringar under längre tid ska det gå längre tid mellan att man behöver byta telefon.

I praktiken har man riktat in sig på budgetsegmentet vilket blir lite motstridigt. Man säljer telefoner som ska vara så billiga som möjligt med fördyrande egenskaper i form av längre support. För mellanpris och toppmodeller kan folk säkert vara villiga att betala extra för kvalitet och support, men för budgetmodeller?

Krönika: Kräv att telefonen ska kunna reparerasPlus

Nåväl, med Nokia G22 säger man sig ta ett steg längre genom att göra en telefon som ska vara så lätt att reparera som möjligt. Faktum är att du ska kunna laga den själv om något går sönder. För detta samarbetar man med företaget Ifixit, som specialiserat sig på hjälp till självhjälp för de som vill laga elektronik. Från Ifixit kan du således köpa reservdelar som ny skärm och batteri tillsammans med de verktyg du behöver för att laga mobilen, och du hittar detaljerade steg-för-steg-instruktioner för hur du gör för att byta ut delarna på din mobil. Vi får tillsammans med vårt testexemplar en låda med verktyg från Ifixit så att vi ska kunna prova själva.

Nokia G21 i nytt skal

Om vi börjar med själva telefonen som sådan så är Nokia G22 en Nokia G21. Ja det vill säga, den har nästan exakt samma egenskaper som sin ett år gamla föregångare, sånär som på att man ändrat konstruktionen för att göra det lättare att plocka isär den då. Nokia G21 var inte precis imponerande högpresterande när den kom, och Nokia G22 med sitt Unisoc T606-chipset är när vi testar den nu den långsammaste mobil vi provat det senaste året. Lägg till det begränsat arbetsminne på 4 GB, en skärm med låg upplösning och långsamma flytande kristaller som inte gör den förhöjda uppdateringsfrekvensen rättvisa.

Reportage: Där gamla mobiler blir som nyaPlus

Är det ett problem? Tja, inte nödvändigtvis. Det finns egentligen inga tillägg till systemet som saktar ner telefonen ytterligare, och visst känner man i varje ögonblick att man har att göra med en budgetmobil, men på något vis står det ändå aldrig i vägen för det jag behöver kunna göra på mobilen. Den är inte snabb, men den är definitivt acceptabel. Däremot ökar förstås risken att telefonen ska kännas oacceptabelt långsam i framtiden om den inte var snabb ens när den var ny, så det jobbar emot målet att telefonen ska få lång livslängd.

När det gäller formgivningen kan jag faktiskt säga att jag gillar den. Ramen och baksidan är i 100 procent återvunnen plast utan att det märks, och över huvud taget känns telefonen smidig för sin storlek. Om man gjort kompromisser för att göra telefonen lättare att reparera så är det i alla fall inget som märks på formatet. Ett plus för att vibratorfeedbacken är riktigt mjuk och skön, medan det är synd att telefonen inte har stereohögtalare. Högtalaren har en funktion som gör att man kan slå på lite extra volym när det behövs så maxvolymen kan man inte klaga på, även om det inte direkt är något man lyssnar på musik eller film med. Nämnas kan att telefonen visserligen inte är vattentät, men med skyddsklass IP52 ska den tåla lite regn utan att haverera.

Test: Fairphone 4 – Rättvisemärkt och helt okej

Kamerauppsättningen är också den identisk med förra årets modell. Den var inte bra då och den har inte blivit bättre. Djupsensorn och makrokameran tillför inget, och huvudkameran tar bilder som inte riktigt tål att visas i 100 procent. Trots detta finner jag återigen resultatet acceptabelt. Färgåtergivningen blir fin och även bilder i lite sämre ljus går att använda. Däremot blir bilder tagna med inzoomning dåliga redan vid två gångers förstoring.

Telefonen är garanterad tre års säkerhetsuppdateringar och två större systemuppdateringar. Det är ärligt talat inte särskilt imponerande när de flesta andra tillverkare har höjt sina ribbor för systemuppdateringar, och det blir värre av att telefonen säljs med den redan nu 1,5 år gamla systemversionen Android 12. Det har ingen större betydelse när det kommer till funktioner, men det betyder att den dag när Mobilt BankID inte stöds på enheten ligger närmre i tid än för de flesta andra nya mobiler. Det är naturligtvis något som saboterar för den uttalade ambitionen att enheten ska kunna användas längre.

Test: Fairphone Fairbuds XL – Rättvisare utan egentliga nackdelar

Dags för lagning

Nu är det dags att prova att plocka isär telefonen. Jag laddar upp med reparationslåda och Ifixits onlineguider. Jag konstaterar att ett skärmbyte består av 39 steg, 78 om man räknar med att man ska sätta ihop alltsammans igen, uppskattas ta upp till 2 timmar och i praktiken innebär att man plockar bort varenda del i tur och ordning tills bara skärmen är kvar. Jag nöjer mig med det lite enklare batteribytet med 19 steg. Ifixit rankar svårighetsgraden som “Moderate”, vilket är milt oroväckande. Som jämförelse har Ifixits guide för batteribyte på Iphone 14 30 steg – och är också klassat som Moderate.

Den första svårigheten är att plocka bort själva skalet, som är fäst med små plaskhakar, utan att man vet hur det ser ut innanför och utan att skada fingeravtrycksläsaren. Det visar sig att man kan använda rätt mycket våld utan att riskera något här.

EU trappar upp om reparationer

När jag pillar loss kontakten till fingeravtrycksläsaren och är tvungen att skruva loss skyddslocket till moderkortet kan jag konstatera att detta inte är något för teknikrädda, i synnerhet som skruvarna är minimala.

Så småningom kommer vi till själva batteriet. Till skillnad från batterier i knapptelefoner har det inget skyddande aluminiumskal utan är tunt och böjligt som en bit lera. Det sitter fastlimmat med självhäftande tejp, och för att lossa det ska man dra i flikar i tejpen för att lyfta loss det.

Ifixit varnar för att böja eller deformera batteriet då det kan läcka kemikalier eller till och med börja brinna. Instruktionerna har också den oroande brasklappen att man ska kontakta Nokiasupporten om tejpen är envis, vilket i sig känns som ett halvt erkännande att detta kanske inte funkar.

Det sitter väldigt hårt på mitt exemplar i alla fall, och man måste ta spjärn mot övriga telefonen där bland annat moderkortet ligger frilagt med ömtålig metallfolie, risken att man råkar skada något är överhängande. Men framför allt: Om man drar i ena änden på något som sitter fasttejpat och är mjukt så böjs det. Det är inte en fråga om teknik, det är ett fysikaliskt faktum. När jag till slut får loss batteriet är det rejält deformerat. Jag vet tillräckligt mycket för att veta att när Ifixit skriver att man inte ska koppla in ett batteri som böjts eller deformerats i telefonen så skojar de inte. Ett skadat litiumjonbatteri är verkligen farligt.

Jag fick visserligen en verktygslåda med telefonen men inga reservdelar, så nu sitter jag här med en Nokia G22 med ett batteri som är en officiell brandfara och ångrar att jag inte fotograferade telefonen innan jag började plocka isär den.

En som inte låter sig nedslås av detta är HMD Global. De meddelar att detta är ett känt problem på en del av förhandsexemplaren och skickar mig en ny telefon. Jag kan när jag plockar isär denna andra telefon inser jag att övning ger färdighet. Det går mycket snabbare  nu och jag känner att jag kan stegen. Däremot sitter detta batteri lika benhårt fast så jag skruvar ihop telefonen igen utan att på allvar försöka plocka bort batteriet. Jag kan glatt konstatera att telefonen går igång och fingeravtrycksläsaren fungerar när jag satt ihop den.

Efter dessa försök konstaterar jag att HMD Global har misslyckats med uppgiften. Visserligen kan man plocka isär mobilen utan att ha en varmluftspistol för att smälta lim och dylikt, men det är fortfarande inget jag skulle rekommendera den normaltekniske att försöka sig på. Små kontakter ska pillas loss med pincett, miniskruvar skruvas loss och tejp lossas försiktigt. Att man måste lossa skyddet för moderkortet för att kunna ta loss batteriet känns trots allt fortfarande inte särskilt användarvänligt.

Det är möjligt att konstruktionen av Nokia G22 underlättar kraftigt för de som arbetar på mobilverkstad om du lämnar in din telefon för reparation, men det är tveksamt om du kommer att märka det på lägre kostnad för arbetet. De har säkert standardiserade taxor och dessutom går det snabbare för dem att laga telefonmodeller som de är vana vid, som Iphone eller Samsung Galaxy S.

Jag hade verkligen önskat att jag kunde säga att reparerbarheten kompenserade för övriga tillkortakommanden i mobilen och gjorde den värd att rekommendera därför. Men det är fortfarande något som är för krångligt för gemene man, och kvar har vi en budgetmodell med sämre skärm, prestanda och kameror än andra tillverkares modeller i samma prisklass, där man inte ens lovar fler systemuppdateringar.

Å andra sidan

Erik Mörner: Med reparerbarheten i denna telefon sätter HMD Global krokben för sig själv och för potentiella privatreparatörer. Fördelen blir bara teoretisk och nackdelarna, de faktiska, betydligt fler. HMD Global bekräftade under lanseringen jag medverkade på att gamla Android 12 och den delvis gamla komponentuppsättningen finns där för att arbetet med att skapa denna lagningsbara mobil tagit extra lång tid. Initiativet är kanske lovvärt, men med det här genomförandet spelar det ingen roll.

Frågor och svar

Vilka tillbehör följer med? Ingen laddare, men ett gummiskal som skyddar plastbaksidan följer med.

Är telefonen vattentät? Nej, men den är skyddad enligt IP52, vilket innebär att den är skyddad mot strilande vatten motsvarande ett regnväder.

Kan man blippa betalningar med mobilen? Ja, den har nfc och Google Pay. 

Ett alternativ

Fairphone 4: Vill du ha en telefon med samma upplägg är Fairphone 4 visserligen dyrare och lite klumpigare, men den är också snabbare och har ett batteri som verkligen är så enkelt att byta som det var på gamla knapptelefoner.

Kameraexempel

Å ena sidan är kameran sämre än de flesta mobilkameror idag, å andra sidan får jag bilder med fin färg som ser bra ut så länge jag inte förstorar dem till 100 procent.