Många mobilkameraappar idag har möjligheter att ge användaren större kontroll än bara den vanliga automatiken. Här får du lära dig ta kontroll över din mobilkamera och ta de bilder du vill ta.
Pro-läge i mobiler som har det ger dig fler möjligheter att manuellt bestämma hur din bild ska tas. Det heter kanske lite olika saker beroende på märke och modell, men poängen är att det är det läge där du kan justera exponeringen för kameran. “Exponeringen?” säger du och undrar vad jag pratar om. Ja, alltså det är de inställningar som styr hur din bild kommer att se ut, inte motivet, men hur ljus eller mörk din bild blir. Pro-läget ger dig möjlighet att styra detta ich det vi ger dig här är i praktiken en grundkurs i fotografi.
I väldigt många fall, de flesta faktiskt, fungerar mobiltelefonens automatiska ljusmätning och exponering alldeles utmärkt. Idag är mjukvarorna så pass bra att det blir bra bilder när du fotar med exponeringsautomatik. Och för många är det inte ens intressant att kunna styra sin exponering på egen hand. Om du däremot är lite extra intresserad av att fånga bilder som ser ut just så som du vill så finns det ett värde i att du lär dig hur exponering fungerar.
Tre delar samverkar
Pro-läge i mobiler som har det ger dig fler möjligheter att manuellt bestämma hur din bild ska tas. Det heter kanske lite olika saker beroende på märke och modell, men poängen är att det är det läge där du kan justera exponeringen för kameran. “Exponeringen?” säger du och undrar vad jag pratar om. Ja, alltså det är de inställningar som styr hur din bild kommer att se ut, inte motivet, men hur ljus eller mörk din bild blir. Pro-läget ger dig möjlighet att styra detta ich det vi ger dig här är i praktiken en grundkurs i fotografi.
I väldigt många fall, de flesta faktiskt, fungerar mobiltelefonens automatiska ljusmätning och exponering alldeles utmärkt. Idag är mjukvarorna så pass bra att det blir bra bilder när du fotar med exponeringsautomatik. Och för många är det inte ens intressant att kunna styra sin exponering på egen hand. Om du däremot är lite extra intresserad av att fånga bilder som ser ut just så som du vill så finns det ett värde i att du lär dig hur exponering fungerar.
Att exponera en bild innebär att du justerar tre olika variabler som i sin tur påverkar varandra och deras individuella värden avgör hur din bild kommer att se ut. Dessa tre variabler är slutartid, bländare och ISO-känslighet. Slutartiden är hur länge sensorn tar emot ljus för att skapa bilden, bländarvärdet avgör hur stort hålet är som ljuset kommer in genom för att möta sensorn och ISO-talet avgör hur känslig sensorn är för ljus under exponeringen (egentligen är sensorn lika känslig oavsett ISO-tal, och det handlar egentligen om en mjukvarustyrd överexponering).
Förstå exponering
Dessa tre värden samverkar för att skapa den bild som du är ute efter och för att få den bild du vill behöver du förstå sambandet mellan dem. För att göra det är det enklast om man först förstår konceptet exponering. För att en bild ska bli till behöver ljus träffa sensorn. Det är det ljuset som skapar bilden. Utan ljus, ingen bild. Ordet exponering kommer ifrån att sensorn exponeras för ljuset och bilden skapas. Terminologin härstammar från tiden innan digitala sensorer och när man istället använde analog film i kameror, men principen är densamma även om tekniken ändrats något. För att få en ljusare bild behöver mer ljus träffa sensorn och för en mörkare bild måste man begränsa ljusflödet.
Lång slutartid: En för lång slutartid gör bilden suddig om något rör sig, eller om du inte kan hålla kameran stilla. Här har 1/10s använts vilket gör det nästan omöjligt att hålla kameran stilla och eftersom personen i bilden rör sig så hinner hon förflytta sig under tiden som ljuset träffar sensorn.
Slutartiden är alltså den period under vilken sensorn tar emot ljus. Slutartid mäts i delar av en sekund (långa slutartider mäts i hela sekunder), och räknas i något som kallas “steg” som kan ses ungefär som toner på ett instrument. En slutartid kan vara till exempel 1/640s vilket betyder att sensorn tar emot ljus under en 640-dels sekund.
Kort slutartid: Här har en kortare slutartid använts, 1/400s, vilket gör att bilden är skarp.
Hur lång slutartid man har avgör som sagt hur länge sensorn tar emot ljus. Då kan man ju tänka sig att ju längre slutartid man har desto större är risken att det man fotograferar rör sig, eller att man själv rör telefonen. Har man en så pass lång slutartid att motivet hinner röra sig under slutartiden kommer bilden att bli oskarp. Det kan användas som en effekt, men det är ofta oönskat. För att få en skarp bild behöver du därför en så pass kort slutartid som möjligt. Ju ljusare det är där du fotograferar, desto lättare är det. Tvärtom blir det åt andra hållet, ju mörkare det är desto längre slutartider behöver du. Det för oss vidare till bländaren.
Bländare
Bländaren är alltså som nämndes ovan, hålet genom vilket ljuset färdas på sin väg mot sensorn. Hålets storlek avgör hur mycket ljus som kan komma in under en viss tid. Ju större hål, desto mer ljus, givetvis. Men inte ens i de mest avancerade mobiltelefonerna går det att justera bländaren manuellt, oftast är det istället så att man kan justera exponeringskompensation. Det vill säga att styra den automatiska bländaren till att göra en mörkare eller ljusare exponering än vad ljusmätaren egentligen vill.
ISO
Hög ISO: VIll man fotografera med höga ISO för att få kortare slutartider får man vara beredd på att bildkvaliteten blir sämre. För att illustrera är den här bilden tagen med ISO 40 000 med en systemkamera. Med en mobiltelefon krävs betydligt lägre ISO-känsligheter för att få ett liknande resultat då sensorn är mindre.
Förutom att du kan justera ljusinsläppet med slutaren och bländaren kan du också styra hur känslig sensorn är för ljus. Det benämns i ISO-tal. Ett högre tal betyder att sensorn är känsligare och det innebär i sin tur att du kan använda en kortare slutartid men få en bild som är lika ljus som om du haft en längre slutartid. Att höja ISO-känsligheten betyder alltså att du kan fotografera med en kortare slutartid (eller fotografera alls) när det blir mörkare. Nu låter det kanske som att det är ganska enkelt att bestämma exponering. Blir slutartiden för lång är det bara att höja känsligheten så kan man korta ner slutartiden, om du då redan justerat in den största bländaren du kan. På många sätt är det så enkelt, men det man behöver ta i beaktande är att ju högre ISO-tal du ställer in, desto sämre blir bildkvaliteten. En hög ISO-känslighet ger mer brus i bilden vilket försämrar upplösningen och det ger också sämre övergångar mellan ljus och skugga. Därför är det ofta en kompromiss att fotografera i mörker. Antingen får du acceptera mer brus och höja ISO-känsligheten, eller så får du försöka använda en så lång slutartid du kan med lägre ISO-tal.
Över- och underexponering
Din kamera-app har verktyg som kan hjälpa dig att ställa in en korrekt exponering. Den har ju en inbyggd ljusmätare som sköter det automatiska när du inte är i pro-läget. Denna ljusmätare är dock programmerad så att en korrekt exponering är en exponering där bilden vare sig är över eller underexponerad, det vill säga inte för ljus eller för mörk.Vill du ha en korrekt exponerad bild kan du använda dig av automatikläget. Pro-läget är din kompis när du vill vara lite mer kreativ genom att under- eller överexponera en bild. Du kanske vill ha en mörkare bild för att skapa en annan stämning än vad verkligheten erbjuder? Du kanske vill skapa en siluett eller överexponera en himmel för att skapa en väldigt ljus bild. Ofta kan du även justera exponeringen manuellt direkt i autoläget genom att klicka i motivet och justera det reglage som dyker upp.
Vitbalans
Varm vitbalans: En varmare vitbalans ger en varmare känsla i bilden, jämfört med hur du uppfattar nästa bild.
Oftast vill man att det vita i bilden ska vara vit. Det brukar den automatiska vitbalansen vara ganska bra på att ställa in. I de flesta fall är det därför lika bra att låta vitbalansen skötas av automatiken. Men ibland kan automatiken bli lurad, eller så vill du ha en viss effekt i bilden. Då kan det finnas behov av att gå in och justera vitbalansen manuellt.
Kall vitbalans: Jämfört med bilden ovan är den här mycket kallare, något som förstärks av den kallare vitbalansen.
Genom att justera vitbalansen kan du ändra känslan i bilden. En varmare vitbalans ger, hör och häpna, en varmare känsla i bilden och så klart det motsatta. Vitbalans mäts i kelvin och är alltså ljusets temperatur. En högre siffra ger ett gulare och varmare ljus, medan en lägre siffra ger ett blåare och kallare ljus. Vill du förstärka känslan av kyla i en bild kan du sänka vitbalansen och givetvis det motsatta.
Sammanfattningsvis kan man säga att för det mesta går det bra att förlita sig på kamerans automatik, men om du själv vill styra hur bilderna ska se ut, ja då får du ta saken i egna händer med pro-läget.
