Det finns en hel del ord inom segmentet teknikspecifikationer som egentligen inte säger något om hur bra något är, men som ändå används i framförallt marknadsföring för att visa hur fantastiskt något är. Rätt många av oss har sedan länge slutat gå på megapixelracet, då det egentligen bara talar om hur stor en bild är, inte hur bra den är. Samma sak gäller till och från för processorer till mobiler. Här i väst har vi hittills inte varit allt för insnöade på mängden processorkärnor, åtminstone inte sedan vi slutade tycka att dubbelkärniga mobila processorer var ballt för ett par år sedan. I Asien är mängden processorkärnor däremot en större fråga och även om det i praktiken handlar om lösningar i stil med ARM:s big.Little- där i praktiken en uppsättning på hälften strömhungriga med prestandalystna kärnor och en uppsättning med strömsnålare och svagare processorkärnor inte egentligen någonsin arbetar tillsammans verkar det närmast vara ett krav att en toppmodell i Asien ska kunna skryta med åtta processorkärnor. I samma veva finns det givetvis ett värde i att kunna skryta med många processorkärnor i billigare telefoner eftersom fler måste ju vara bättre.
Med den alldeles för långa inledningen har det blivit dags att titta närmare på Doogee Mint. Tidigare har vi testat deras Turbo för 1 800 kronor och deras Pixels för 1 600 kronor och nu är det alltså dags att gå ner ytterligare fyra hundra bagis i pris, ner till Mint för 1 200 kronor. Här är det, som inledningen kanske avslöjade, just att telefonen kan skryta med fyra processorkärnor trots sin låga prislapp som är grejen. Den tar knappast priset för att vara billigast med den specifikationen, inte ens i Sverige (det gör Nokia Lumia 530 för 900 spänn istället), men det är fortfarande ett lågt pris för det hela. Här handlar det i alla fall om en av Mediateks billigare systemchip, där de fyra processorkärnorna klockats till 1,3 gigahertz (vilket i sig inte säger allt om prestanda heller, men det är en annan historia). För att komma till slutsats handlar det i alla fall ändå om rätt bra prestanda från Mediatek-chippet, då Mint spöar den ungefär dubbelt så dyra Sony Xperia M2 Aqua i stort sett genomgående. Vi ska inte påstå att luren känns enormt snabb däremot, men helt okej. Däremot finns det andra orosmoln på himlen.
Stundtals genomtänkt Så sett till prislappen sköter den sig bra i prestandatesten och fullt överkomligt vid normal användning sett till just prestandan. Det som däremot drar ner upplevelsen rejält är skärmens reaktionsförmåga. Precis som med den lite dyrare Pixels verkar Doogee inte lagt allt för mycket tid på att kalibrera skärmen, samtidigt som peksensorn känns enormt långsam. Du hinner ofta dra med fingret någon centimeter innan peksensorn vaknar till liv och visar samma sak på skärmen och liknande, vilket är en källa till irritation.
Skärmen i sig ligger faktiskt på rejäla fem tum, vilket också är ovanligt i den här prisklassen. Den usla peksensorn samsas däremot med en väldigt dålig betraktningsvinkel och ganska blaskiga färger, så det är inte direkt den mest högkvalitativa skärmen som valts utan något som ska vara så billigt som möjligt. Frågan är väl om det hade funnits något bättre alternativ ett par storleksklasser nedåt?
Budgetkänslan återkommer även i kameradelen, vilket vi nästan räknade med då den delen brukar sparas in först. Här handlar det om att det blir en bild i alla fall och att den duger till MMS, men du köper inte en lur i den här prisklassen för att få bra bilder.
I övrigt känns dock mint som en förhållandevis genomtänkt telefon. Den är inte alls lika plastig som många andra budgetlurar kan vara, utan känns faktiskt någorlunda välbyggd. Samtidigt har den trots en ganska stor display inte speciellt skrymmande mått åt något håll och baksidan har gjorts med en slags gummering för att förbättra greppet. Som brukligt med asiatiska telefoner får vi även plats med dubbla SIM-kort i luren och ett minneskort om det skulle behövas. Däremot finns det inte mycket till batteritid att skryta med tyvärr, vilket antagligen kan tillskrivas såväl systemchippet som den stora skärmen. Utöver några extra ikoner finns det heller inte mycket till egna anpassningar från Doogees sida här. Värt att notera är att det bara är Google Play som är förinstallerat av Googles egna appar, så Youtube, Gmail och liknande får du installera själv.
Billiga telefoner är alltid snåriga att bedöma eftersom argumentet ”men den är ju så billig” kommer in överallt. Här handlar det om en lur som ser jättebra ut i specifikationerna och som sköter sig förvånansvärt bra. När det däremot kommer till praktisk användning är det mer att du får vad du betalar för, där särskilt den sömniga reaktionen i skärmen lätt kan ge upphov till irritation vid användande.
