Need for Speed Most Wanted
Need for Speed Most Wanted i mobilversionen är bra men för dyrt.
Spelutvecklaren Criterions PC och konsol-variant av Need for Speed Most Wanted (NFSMW) har på det stora hela hyllats av kritikerna. Mobilvarianten görs av Firemonkeys och det är ganska mycket som skiljer gentemot ”storebrorversionerna”. Istället för en öppen sandlådevärld representeras den virtuella staden Fairhaven av en karta där du kan göra punktnedslag på olika ställen. Varje punkt, och de blir fler allt eftersom, representerar en eller flera tävlingar. De kan handla om illegala gatlopp, en kamp mot klockan eller en mot en med någon annan galning i en sinnesjukt snabb bil.
Oavsett vad man gör så finns ”Fairhavens finest” där för att göra livet surt för en. Dessa poliser har inte hört talas om korrekt procedur och självbevarelsedrift. De rammar dig hänsynslöst tills du eller de stoppas permanent. Lyckas man med det senare visas resultatet i en snygg ultrarapid sekvens. Det är ett onaturligt avbrott i höghastighetskänslan men det är njutbart att se en polisbil göra fler volter än en gymnast i fristående.
Poliserna är löjligt frenetiska och snabba, hur de kan komma ikapp en Lamborghini Aventador förstår jag inte riktigt. Jobbigast blir det i tidsbegränsade lopp där man även får tidstillägg när bilen skadas. Att polisen sätter upp vägspärrar och slänger ut spikmattor hjälper inte heller. Tyvärr vinner du inte nya bilar utan bara optionen att köpa dem, samt att vissa även kräver en mängd insamlade erfarenhetspoäng, gör att det tar lång tid innan du har ett garage med riktigt bra åk.
Grafiken, ljudet och fartkänslan kan man absolut inte klaga på. Blöta vägar är härligt reflekterande, motorljudet blir extra mäktigt i tunnlar, och när man drar på med nitro så är det svårt att inte få ett sug i maggropen. Bilarna ser bra ut och blir synligt skadade, dock inte på ett realistiskt sätt, men å andra sidan är inte realism spelets fokus. Det märks också på bilarnas köregenskaper. Att sladda genom en kurva i 300 km/h är inga problem när man väl har fått ett grepp om kontrollerna, vilket tar ett tag och kräver att man ställer in rätt känslighet. Att styra genom att vrida på mobilen resulterar mest i sjösjuka. Istället är det bättre att styra genom att dra fingret åt höger och vänster samt bromsa, sladda och aktivera nitrot genom att interagera med skärmen.
NFSMW är ett snyggt fartfyllt bilspel men ”in-app”-köp ovanpå det redan ganska högt satta utgångspriset är irriterande. Gillar man genren så är det ändå värt att ta sig en närmare titt.