De virtuella operatörernas död

För att bedriva operatörsverksamhet i ett nät som drivs av en annan aktör behövs ingen särskild koncession, men lagen om elektronisk kommunikation kräver att man anmäler sig till PTS. Listorna över anmälda och avanmälda företag inom branschen för MVNOs (Mobile Virtual Network Operators) avslöjar ett intressant mönster.

Efter att nya lagar om tillgång till mobilnät infördes år 2000 svällde marknaden snabbt, men bara fem år senare verkar konkurrensen stelnat till ett oligopol. Idag är det bara en handfull mindre aktörer som fortfarande bedriver verksamhet vid sidan av de stora nätägarna. Av dem som fortfarande listas som aktiva är de flesta bara varumärken som ägs av de stora telefonbolagen. Samtidigt görs stora pengar på framför allt rösttrafiken.

1GB för 48 000 kronor

Medan marginalvinsten på datatrafik är nära nog obefintlig, går det att göra en annan intressant kalkyl. Bengt Mölleryd på PTS har uppskattat hur mycket intäkter som går att inbringa för rösttelefoni som motsvarar samma mängd överförd data.

- Det visade sig att medan operatörerna som schablon tog 100 kronor för 1GB vanlig datatrafik, så kunde de omräknat ta betalt upp emot 8000 kronor för 1GB röstdata.

Enligt tillgänglig statistik har minutpriset i snitt sjunkit med 12 procent sedan 1995, vilket betyder att nätägarna kunde ta ut smått bisarra 48000 kronor för 1GB data för femton år sedan. Visst har saker förändrats, men så lever vi också nu i en digital, uppkopplad värld.

Telia blev stämt av Konkurrensverket 2004-2005 för så kallad "prisklämning” (margin squeeze) på fastnätssidan: grossistpriset från den del av Telia som idag heter Skanova, var högre till tredjepart än till Telias egna slutkonsumenter.

- Priserna var uppenbart satta för att hålla konkurrenterna borta. Man undrar om mönstret upprepas på mobilmarknaden idag, säger advokaten Henrik Nilsson på Bird & Bird.

- Aktörer som Parisbaserade Transatel som agerar som MVNO i både Frankrike och Beneluxländerna. Som MVNE (alltså enabler) i dessa länder tycks de inte kunna få till stånd vettiga villkor med de svenska nätoperatörerna. Men varken Telia, Telenor eller Tele 2 har problem att förstå problematiken när de företräder sina egna MVNO-intressen utomlands gentemot andra nätägare, menar Henrik Nilsson.

Ingen fördel vara liten

Trots kritiken från fristående aktörer, har PTS en annan syn på situationen. Bengt Mölleryd på PTS tycker att det är rätt lite som egentligen går att göra annorlunda från myndighetshåll.

- Det är ju inte direkt någon fördel att vara liten aktör. Att vara återförsäljare är inte gångbart, eftersom man måste köpa upp kapaciteten. Det ger en dålig affär till de som inte har skalfördelar. Även de stora aktörerna har tagit stryk – Tele 2’s EBITDA sjönk exempelvis från 54 procent 2001 till 34 procent 2008, medan Tre har gjort en rätt grov ackumulerad förlust. Även Telenor backar. Frågan är vad som är en rimlig avkastning i ett så glest befolkat land som Sverige, där infrastrukturen blir dyr uppdelat på antalet invånare, säger Mölleryd.

Staffan Martinsson på Konkurrensverket håller med:

- Hur många företag behövs egentligen på en marknad? Sverige har en fruktansvärt dyr infrastruktur sett till antalet invånare och landets yta. Vi har ändå mycket låga samtalsavgifter och termineringsavgifter jämfört med OECD och EU.

Synpunkterna som framförs idag visar att myndigheterna idag har ett helt annat perspektiv än 1999, när PTS konstaterade i en rapport: ”Mobiltelefonimarknaden i Sverige är i princip en oligopolmarknad med tre etablerade aktörer som inte upplever något direkt hot från nya företag som vill etablera sig på marknaden. Operatörerna är vertikalt integrerade och fungerar som både nätoperatörer och tjänsteleverantörer.”

Tre är nödvändig

Den största förändringen som skett under de tio år som gått är att det kommit in en fjärde operatör – Tre. Mölleryd menar att Tres betydelse är essentiell för konkurrensen på den svenska marknaden.

Att tvinga sig fram till acceptabla grossisstpriser den regulatoriska vägen tycks också stängd i Sverige för överskådlig tid. PTS tog ställning till eventuell prisreglering av denna marknad när de i ett SMP-beslut i september 2005 fann att ingen operatör i Sverige hade ett sådant betydande inflytande på marknaden som kunde motivera en reglering. EU-kommissionen har sedan dess också tagit bort den så kallade "marknad 15" om tillträde till mobilnät och samtalsoriginering från listan av marknader som kan bli föremål för reglering.

Henrik Nilsson på advokatfirman Bird & Bird säger så här:

 - PTS bedömning i och för sig framstår som rimlig, men förlusten av konkurrenstrycket från virtuella operatörer utgör något av ett marknadsmisslyckande. Däremot skulle den växande marknaden för mobila "maskin-till-maskin"-tjänster (M2M) kunna ge nya drivkrafter på marknaden.

Molnet ny öppning för de virtuella

Bengt Mölleryd på PTS menar att Sverige som mogen marknad fortfarande har en SMS-affär som är långt större än affären för mobilt bredband. Men situationen kan komma att ändras snabbt. Idag kommunicerar allt fler fordon med verkstäder, vägtullar och logistiksystem.

Sjukvårdsutrustning som behöver kommunicera med vårdgivare blir allt vanligare, liksom olika former av trygghetssystem. Utvecklingen av kommunicerande konsumentutrustning exploderar. Enheter som musik- och videospelare och tabletdatorer kan framöver inte paketeras utan en uppkoppling mot molnet – the cloud. Ett aktuellt exempel är den nyligen släppta läsplattan Kindle från Amazon, som får sitt innehåll över mobilnäten. Denna marknad förväntas få stort genomslag de närmaste åren och terminalerna säljs ofta tillsammans med ett abonnemang som inbegriper datatrafiken.

I takt med att de anslutna enheterna blir allt fler, aktualiseras frågan om hur deras kommunikationslösning kommer att se ut. Här skulle en MVNO-lösning kunna vara aktuell, om till exempel en utrustningstillverkare vill starta en egen MVNO, eller väljer att samarbeta med en MVNO som kan skräddarsy en lösning till en viss enhet. Innan Apple lanserade iPhone var det många som trodde att den kommande telefonen skulle åtföljas av en MVNO-strategi från Apple, vilket dock aldrig hände. Det har också ryktats att Amazon utvärderat en MVNO-lösning i vissa länder för Kindle.

Svårt att mäta förlusten

Att konsumenterna förlorar på den nuvarande situationen är relaterat till samtalspriserna. Förlusten av outnyttjade affärsmöjligheter är svår att mäta i pengar. Vad är egentligen alternativkostnaden för att Spotify inte säljer ”radioapparater” som inkluderar abonnemang? Vad skulle intäkterna egentligen ha varit? Det ligger inte i de nätägande operatörernas huvudfokus och avsätta egna resurser för nya affärsmodeller inom cloud computing.

En separat virtuell operatör kan ha bättre förutsättningar att uppfylla de krav som olika M2M-tjänster kräver, exempelvis avseende förhöjd säkerhet för medicin-teknisk kommunikation, eller anpassad billing för musikspelare och läsplattor. Totalt sett skulle konsumenterna troligtvis vinna på att olika marknadsaktörer tog olika risktaganden inom skilda innovationsområden.

Att nätägarna inte gjort sig kända för innovation är bara en sida av myntet. Det andra, kanske mer filosofiska problemet ligger i att de radiospektra som fördelas av svenska staten till operatörerna har en rent fysisk begränsning. Etern är en begränsad naturresurs. Samhällsmedborgarna är de som äger etern, och staten ger nätägarna privilegiet att disponera denna naturresurs. Medborgarnas intressen är att konsumera tjänster som motsvarar deras behov, tack vare att kommersiella aktörer nyttjar etern. Frågan är om de nuvarande operatörerna klarar av att ge utrymme för de tjänster som vi potentiellt skulle kunna ha glädje av på mobilmarknaden.

På Konkurrensverket finns det dock ingen bild av ett marknadsmisslyckande. Här bevakar man operatörernas traditionella affär och då främst konkurrenssituationen på infrastrukturnivå. Staffan Martinsson, konkurrenssakkunnig på Konkurrensverket menar att paketeringen visst också är viktig, men att en reglering av nätet inte skulle leda till en ökad effektivitet, menar han:

- Nej, vi delar PTS uppfattning om att ytterligare reglering är onödig. Det uppstår dessutom en starkare konkurrens mellan aktörer med egna nät, än med aktörer utan nät. Våra uppgifter är främst två – bevakning av konkurensbegränsande medel och missbruk av marknadsställning. Övrigt regleras egentligen i lagen om elektronisk kommunikation. Det finns givna kriterier för när PTS ska ingripa. I fallet med de virtuella operatörerna var inte dessa kriterier uppfyllda, varför de inte vidtagit åtgärder.

Ventelo går emot

Någon som har en helt annan synpunkt på de här frågorna, är Ventelos VD Peter Blom.

- 1999- 2000 började marknaden ta fart, och när nätägarna i maj år 2000 ålades att öppna sina nät fanns ett trettiotal starka aktörer. Sedan 2004 föreligger inte längre skyldigheten att hålla näten öppna, så det är en sämre förhandlingsposition för de virtuella operatörerna, med ständigt krympande marginaler.

I oktober 2009 hävdade Ventelo i en anmälan till Konkurrensverket att PTS tilldelning av frekvenserna i det kontroversiella 900-bandet rörde sig om otillåtet statsstöd och lämnade en anmälan till EU-kommissionen. För ett år sedan gjorde de befintliga operatörerna upp hur de nuvarande GSM-frekvenserna skulle fördelas i den så kallade frekvenspakten, något som godkändes av PTS, men fick röd flagg av Konkurrensverket.

I en färsk komplettering till sin anmälan förklarar Ventelo att 900-licenserna delades ut utan skönhetstävling till dagens aktörer, vilket är att likställa med en favorisering. Licenserna borde därför enligt Ventelo lämnas tillbaka. ”Om vi får rätt kommer det att ändra på inställningen på ett fundamentalt plan. Då blir det också en signal till PTS. Inträdeshindrena är större på mobilsidan på grund av frekvenstilldelningen. Här har PTS en stor möjlighet att ändra på situationen, men denna möjlighet har hittills negligerats. Det krävs ett mentalitetsskifte för att inte stagnera. Man förstärker det redan befintliga oligopolet”, förklarar Peter Blom.

Bara toppen på isberget

Frågan som lyfts upp av Ventelo rör inte bara 900-bandet, utan även 1800-bandet som infördes 1997. Nästa steg blir att reklamera även den kommande tilldelningen av TV-frekvenserna i 800-bandet. Argumentet i det senare fallet är att de stora aktörerna gynnats tidigare och nu är mycket mer kapitalstarka vid en eventuell budgivning. Konkurrensverket utreder konkurrensbegränsningen, medan frågorna om otillåtet statsstöd och huruvida PTS beslut strider mot auktorisationsdirektivet är en fråga för EU-kommissionen.

För att en marknad skall vara fungernade ur konkurrenssynpunkt, måste konsumenterna vara upplysta och medvetna. Om konsumenterna vet hur de tar beslut som de förlorar på, kommer de att agera på ett sätt som får marknaden att bli självreglerad. Peter Blom, VD för Ventelo, menar att man från de virtuella operatörernas sida har en viktig uppgift. ”Vi måste skapa en tydlighet och en enkelhet, så att våra partners och kunder ser oss som en stark aktör”.

Men svårigheten med att skapa en tydlighet på mobilmarknaden är att det krävs enorma investeringar. De etablerade aktörerna har avsevärt mycket mer pengar för köpa reklamutrymme. Frågan är om den nuvarande konkurrenssituationen inte mer liknar ett oligopol än en självreglerad marknad. Och trots att det kanske har blivit billigare att ringa, finns det anledning att fråga sig hur effektivt marknaden egentligen tillfredställer konsumentbehoven. För är det någon som förlorar på snedvriden konkurrens, så är det konsumenterna.