Reportage: Livet som chippad

När du hör begrepp som biohacking och att operera in chip i handen förstår vi att det till en början låter väldigt tekniskt och väldigt sci-fi. I själva verket är det nästan så att vi ligger efter våra egna husdjur på den här fronten. Hemmets pälsklädda vänner har länge chippats med ett ID-chip för att kunna komma till rätta om de springer bort och det här är egentligen samma sak. Det handlar inte om någon mystisk maskin som kollar din puls eller spanar efter GPS-signaler mot himlen, utan om en helt vanlig NFC-tagg av samma typ som du antagligen kommit i kontakt med på ett eller annat sätt under åren. 

Chippet i sig är egentligen helt dött. För precis som med en vanlig NFC-tagg eller ett passerkort för gymmet finns det inte plats för något batteri utan den ström som behövs plockas från den aktiva läsaren när den kommer inom någon centimeter eller två. Tills vi har uppfunnit maskiner som kan plocka energi från vår egen kropp kommer det inte heller att vara tal om något mer avancerat än det här.

Åk kollektivt i London med NFC-app

Under det senaste året har det börjat pratas om chippade människor i allt större utsträckning och en av de främsta förespråkarna för det hela är Hannes Sjöblad som bland annat är grundare till intresseföreningen Bionyfiken, som verkar för att öka nyfikenheten kring biohacking av olika slag och då kanske främst genom chippning. Tillsammans med piercingstudion Calm Body Modification har han ­sedan i höstas anordnat ett flertal »implant parties«, som de något skämtsamt kallas, helt enkelt träffar där redan chippade utbyter erfarenheter och där nyfikna kan chippas själva. Det kombineras med föreläsningar om vad tekniken mer i allmänhet kommer att innebära för oss människor i framtiden, där ett passivt chip i en hand bara är det första steget i ett långt led av förbättringar av människokroppen.

Det är också under en av dessa föreläsningar som vi passar på att inleda livet som »uppgraderade människor«, som det kallas. För en inte alltför stor peng, 1 700 kronor, får du ett chip monterat i handen, antingen i tumvecket eller i handryggen beroende på dina egna preferenser. Ingreppet i sig tar någon minut, känns knappt och sköts rent och snyggt av piercaren.

När den här texten skrivs har vi levt livet som chippade i ungefär två månader och har samtidigt försökt utforska vilka möjligheter och stoppklossar det finns för den här tekniken.

Användningsområden idag
Precis som med i stort sett alla NFC-chip finns det en hel del möjligheter med NFC-implantat, där den stora fördelen är att du alltid har det med dig.

Visitkort
Kanske det mest nyttiga med chippet, om den du vill dela kontaktinformation med inte kör Iphone såklart. Räkna med att det tar rätt många försök innan du hittar var NFC-antennen på mottagar­telefonen sitter dock eftersom det skiljer sig mellan telefonmodeller. Och såklart att du får berätta för mottagaren vad hela grejen är.

Låsa upp telefonen
I teorin ett klockrent användningsområde för den här typen av grejer. Det finns ett par lösningar för att låsa upp en Androidtelefon, men det krävs att du blir riktigt säker på att pricka rätt på telefonen och att du inte använder något skal för att det ska fungera (ett vanligt plastskal på någon millimeters tjocklek räckte för att sumpa mottagningen helt). Uppfyller du inte de kraven blir en tjugo tecken lång krypteringsnyckel snabbt mindre frustrerande.

Lås
Av såväl försäkringstekniska som säkerhetsmässiga skäl är det här en knepig variant. Precis som med larmsystem (se nedan) vill inte tillverkarna att några utomstående element är inne och kladdar i deras system. Vill du sätta lås på en dörr inomhus hemma går det däremot utmärkt att beställa ett Samsung-lås från www.nfc-ring.com (svenska Samsung säljer det inte här, så du får snällt importera). Förutsatt att den befintliga låskolven sitter på rätt ställe behöver du inte göra några ingrepp i själva dörren och efter en installation på ungefär en kvart har du ett NFC-styrt lås som du kan öppna med handen (eller vilken NFC-tagg som helst om du bara registrerat den).

Här handlar det mycket om viljan hos de som håller med passerkort till olika dörrar, men även om att du har koll på om ditt chip är kompatibelt. Ofta är det inte tekniken som är stoppklossen utan att den som sköter passerkorten inte vill att något annat än just korten ska användas (oftast för att »jag har ett chip i handen« tolkas som något i stil med »jag ska superdupermegahaxxor hela datorsystemet och kortsluta modermodemet« för de som är lite mindre tekniskt lagda – och med det som utgångspunkt har du inte mycket förhandlingsutrymme). Lite beroende på anläggning, hur ny utrustningen är och om personalen kan övertalas har bland annat gymkedjan Sats visat sig fungera rätt bra med NFC-chip. När vi frågar Scandic hur det skulle se ut att ersätta nyckelkorten på hotell i Sverige med chippet i handen får vi ett halvt positivt svar där.

– Merparten av våra hotell använder magnetkort, säger Philip Rauf som är IT Operations Manager på Scandic Hotels. Vi använder oss dock av RFID på några av våra hotell, vilket är liknande som NFC men inte riktigt samma teknik.

Han berättar vidare att de kommer att sätta in nya lås i enstaka hotell under våren där det skulle kunna fungera rent teoretiskt, men att de inte vet förrän de har provat.

Teoretiska användningsområden
Det går alltid att sväva ut i hypoteserna om vad ett implantat kan användas till, men oftast fastnar vi vid att det är något som skulle behöva förses med ström i en eller annan form för att fungera. Rent teoretiskt finns det däremot tre användningsområden där chippet skulle kunna fungera redan idag, men som av mer artificiella anledningar inte gör det.

Busskort
Åtminstone korten som används av Storstockholms Lokaltrafik använder sig av NFC, vilket syns lite då och då när det dyker upp appar på Google Play som kan läsa av dem och ge dig information om kvarvarande saldo och liknande. 

Att i det här läget kunna köra på mobilen, eller ditt inopererade chip, hade såklart varit betydligt smidigare än att ha ett separat plastkort. Men även om mobilen är det som känns närmast att släppa in i det här fallet finns det i dagsläget inga planer på något sådant, trist nog.

Larm
Precis som med redan nämnda lås är det problematiskt med larm. Många hemlarm kör på en nyckelbricka för att aktiveras eller avaktiveras, men av de vi pratat med som försökt få in det hela i handen har de direkt stött på motstånd med säkerheten som anledning. 

Betalningar
Nästan alla mobila betalsystem i dagsläget använder sig av NFC i en eller annan form. Att ha motsvarande hela plånboken inopererad i handen vore en enorm möjlighet. Men ni som följt området för mobila betalningar vet att det i bästa fall går extremt trögt framåt och med det i åtanke känns steget till att ha hela paketet i ett chip i handen ganska långt borta.

Så hur användbart är det?
Efter ungefär två månader med chippet inopererat tycker vi oss ha en rätt bra bild av hur det fungerar och hur pass användbart det egentligen är.



Det första du kan fundera på om du tycker att det låter intressant är hur mycket du använder NFC i din vardag redan idag. Tekniken skulle revolutionera det mesta när den kom för några år sedan, men utöver busskort och passerkort, som egentligen fungerade på det här sättet redan långt innan, är det ju egentligen bara någon enstaka hopparning med ett bluetooth-headset som är teknikens användningsområde.

Med NFC-chip i handen får du visserligen en ganska fysisk morot att kolla upp var du kan använda dig av det hela och utforska själv. Samtidigt blir du ganska snabbt varse om att det är kalla handen som gäller på rätt många ställen, mycket för att tekniken låter läskig för oinsatta snarare än på grund av tekniska begränsningar. Samtidigt blir de fysiska begränsningarna hos själva chippet något du hela tiden får jobba med. För även om två tredjedelar av chippet består av en antenn är det väldigt mycket millimeterpassning för att kompatibla läsare, oavsett om det är ett lås eller en mobil, ska reagera på ditt chip. Det gör att tekniken känns väldigt mycket i sin linda än så länge och att det mer är ett kul projekt för nyfikna i dagsläget än något vi ser en nytta för massan i just nu.