-
PLUS
Oppo om Hasselblad, europeisk expansion och hur de ska lyckas
-
PLUS
Krönika: Till botten med Oppo och Oneplus
-
PLUS
Oneplus Sverigechef berättar om Oneplus 15 och AI på svenska
-
PLUS
Krönika: Tunnkollaps – Motorola har 13 dagar på sig att lägga ner Edge 70
-
PLUS
Duell bästa vikbara: Samsung Galaxy Z Fold 7 mot Google Pixel 10 Pro Fold
-
PLUS
Krönika: Iphone Air kommer att floppa
-
PLUS
Nästa flaggskepp, T9, Lyca Mobile, vad är bildmotor och mer – Mobil svarar
-
PLUS
Krönika: Allt är relativt, storleken också
-
PLUS
Duell: Samsung Galaxy A17 mot Motorola Moto G56
-
PLUS
Krönika: Snabb mobil oavsett prestanda
När ören läggs på hög
Spotify blir dyrare, så mycket tjänar artisterna
Spotify höjer priset och kör vidare med pro rata-modellen för artistutbetalningar.
Spotify meddelar att månadspriset för Premium i Sverige höjs från 119 kronor till 129 kronor. Studentabonnemanget ökar samtidigt från 59 till 69 kronor och Duo- samt Familjeplanerna justeras upp med 10–20 kronor per månad beroende på upplägg. Detta enligt publikationen Dagens Industri. Enligt Spotify motiveras prishöjningen av ökade kostnader för rättighetsinnehav och marknadsinvesteringar, och förändringen träder i kraft inom kort.
För artister och rättighetsinnehavare innebär Spotifys affärsmodell fortsatt att alla intäkter hamnar i en gemensam pott som fördelas utifrån varje artists andel av totala uppspelningar. För 2025 beräknas ersättningen till upphovsrättsinnehavare ligga runt 0,003–0,005 dollar per strömning, vilket motsvarar ungefär 3–5 öre. Det innebär att en artist med 10 000 lyssnare som spelar en låt i veckan teoretiskt kan få drygt 1 100 kronor i månaden från Streamingtjänsten.
Genom att intäkterna samlas i en pro rata-modell speglas inte enskilda användares lyssnande direkt i ersättningsnivån för de artister de faktiskt spelar. Oavsett om en prenumerant spelar fem timmar musik om dagen eller bara öppnar appen kostar denne Spotify samma avgift, och bidrar till potten i samma utsträckning. Kritiker menar därför att modellen gynnar de största artisterna på bekostnad av nischade musiker, som istället hade föredragit en user-centric-modell där varje krona följer den enskilde användarens lyssningsmönster.