-
PLUS
Krönika: Det här behöver Samsung göra för att lyckas 2026
-
PLUS
Så länge håller en mobil, snabbladdningens effekt och mer – Mobil svarar
-
PLUS
Krönika: Tre mobilhändelser som blir mina höjdpunkter 2026
-
PLUS
Mobil förutsäger mobilåret 2026 (del 1)
-
PLUS
Årets bästa produkter och viktigaste händelser – Mobil sammanfattar 2025
-
PLUS
Krönika: Okej, men hur agerar mobiloperatörerna i kaoset?
-
PLUS
Mobil svarar om telefonerna som blockeras i 2G- och 3G-nedstängningen
-
PLUS
PTS bär skulden när mobiler spärras med kort varsel
-
PLUS
Krönika: Bästa prylen jag någonsin köpt
-
PLUS
Nyheterna som gör mobilens batteri bättre
När ören läggs på hög
Spotify blir dyrare, så mycket tjänar artisterna
Spotify höjer priset och kör vidare med pro rata-modellen för artistutbetalningar.
Spotify meddelar att månadspriset för Premium i Sverige höjs från 119 kronor till 129 kronor. Studentabonnemanget ökar samtidigt från 59 till 69 kronor och Duo- samt Familjeplanerna justeras upp med 10–20 kronor per månad beroende på upplägg. Detta enligt publikationen Dagens Industri. Enligt Spotify motiveras prishöjningen av ökade kostnader för rättighetsinnehav och marknadsinvesteringar, och förändringen träder i kraft inom kort.
För artister och rättighetsinnehavare innebär Spotifys affärsmodell fortsatt att alla intäkter hamnar i en gemensam pott som fördelas utifrån varje artists andel av totala uppspelningar. För 2025 beräknas ersättningen till upphovsrättsinnehavare ligga runt 0,003–0,005 dollar per strömning, vilket motsvarar ungefär 3–5 öre. Det innebär att en artist med 10 000 lyssnare som spelar en låt i veckan teoretiskt kan få drygt 1 100 kronor i månaden från Streamingtjänsten.
Genom att intäkterna samlas i en pro rata-modell speglas inte enskilda användares lyssnande direkt i ersättningsnivån för de artister de faktiskt spelar. Oavsett om en prenumerant spelar fem timmar musik om dagen eller bara öppnar appen kostar denne Spotify samma avgift, och bidrar till potten i samma utsträckning. Kritiker menar därför att modellen gynnar de största artisterna på bekostnad av nischade musiker, som istället hade föredragit en user-centric-modell där varje krona följer den enskilde användarens lyssningsmönster.