Kivra startar eget BankID

Kivra lanserar sitt eget KivraID med motiveringen att de vill öka landets digitala motståndskraft, men man kan nog räkna med att det även finns en kommersiell vilja att tjäna pengar bakom. Mobilt BankID har en nästan monopolliknande ställning när det gäller digital identifiering idag, utmanad framförallt av Freja eID. De ka användas vid såväl fysisk identifiering i butik eller paketutlämning till exempel samt för digital identifiering. Ofta krävs dock Mobilt BankID och Swish såväl som BankID har de svenska bankerna som ägare och allt fler röster har höjts om att det innebär en risk. Inte minst under den senaste tiden då Swish flera gånger drabbats av driftstörningar. 

Den senaste tiden har fler alternativ till Mobilt BankID seglat upp, så Kivra är inte ensamma om att utmana dominanten. Klarna har till exempel sagt att de vill bryta sig loss från BankID och har nyligen introducerat Klarnakod i sin app. Dessutom har Trustly lanserat en identifieringslösning för säker inloggning online.

Släpps enligt planen tidigt 2026

Kivras digitala legitimation presenteras idag, men släpps först i början av nästa år. Utgångspunkten i tjänsten är EU:s intentioner att det ska finnas digital plånbok där användaren har kontroll över sina data. Man ska alltså kunna välja vilken data som delas i olika situationer. 

– Med KivraID tar vi ett stort steg mot nästa generations digitala identitet. Alla våra användare kommer att kunna använda KivraID för att logga in i Kivra, vilket ökar redundansen. Det finns även ett intresse på marknaden för att använda KivraID för inloggning i andra tjänster. Dessutom kommer KivraID att erbjuda avancerad funktionalitet som förenklar vardagen, samtidigt som vi upprätthåller högsta möjliga standard för säkerhet och integritet i linje med EU:s vision om en digital identitetsplånbok, säger Henrik Lönnevi, vd på Kivra.

Köpte bolag, siktar på samma säkerhetsnivå som BankID

I grunden fokuserar ju Kivra på digital post, kvitton och fakturor, men i början av året köpte de bolaget Truid och det är grunden til utvecklingen av kommande KivraID. Nu ska utvecklingen av den kommande tjänsten fortsätta och målet är att den ska få samma så kallade tillitsnivå som Mobilt Bank ID, nivå 3. Ju högre tillitsnivå en e-legitimation har desto säkrare är den. Det är Myndigheten för digital förvaltning som säkerställer tillitsnivån för e-legitimationer och det bestäms av hur stor skadan riskerar att bli om fel person får tillgång till tjänsten i fråga.  

Fler konkurrenter och statligt e-leg på gång

Kivra siktar alltså på att nå samma säkerhetsnivå som BankID, nivå 3, men utöver det erbjuda en rad funktioner säger de, som ska förenkla. Bland exemplen nämns till exempel att den digitala plånboken ska kunna inkludera körkort, hälsoinformation eller examensbevis. Även Freja eID är godkänt på tillitsnivå 3.

Till skillnad från många andra länder har Sverige ingen statlig e-legitimation. I budgetpropositionen för 2025 fanns ett förslag från regeringen att Polisen ska få utvecklingsuppdraget att ta fram en sådan.